Coffee maker patterns and the design of energy feedback artefacts

Smart electricity meters and home displays are being installed in people’s homes with the assumption that households will make the necessary efforts to reduce their electricity consumption. However, present solutions do not sufficiently account for the social implications of design. There is a potential for greater savings if we can better understand how such designs affect behaviour. In this paper, we describe our design of an energy awareness artefact – the Energy AWARE Clock – and discuss it in relation to behavioural processes in the home. A user study is carried out to study the deployment of the prototype in real domestic contexts for three months. Results indicate that the Energy AWARE Clock played a significant role in drawing households’ attention to their electricity use. It became a natural part of the household and conceptions of electricity became naturalized into informants’ everyday language

CLOCKWISE – Smarta lösningar till stöd för energieffektiva beteenden Slutrapport för forskningsprojekt 24, CERBOF 2:2 Beteende, processer och styrmedel

Människans beteende spelar en avgörande roll vid energibesparing och energieffektivisering. Interaktiv teknik har potential att visualisera energi och därmed göra användningen mera begriplig för gemene man. I projektet CLOCKWISE utrustades hushåll under en period med en prototyp, Energy Aware Clock, som ger en grafisk återgivning av hushållselen i realtid. Studien syftade till att undersöka prototypens inverkan på beteende både kvalitativt och kvantitativt. Teman för den kvalitativa studien var användningsmönster, medvetenhet om användningen av el samt nyttogörandet av återkoppling (feedback). I den kvantitativa delen har olika eldata och inomhustemperaturer loggats med fokus på minskning och temperatur variationer. Resultaten visar att hushållen har lärt sig om sin normala vardagsanvändning av el och de har upptäckt och kartlagt utrustning som drar mycket el. Under de tre månadernas testperiod har två tydliga faser identifierats, den första upptäckande och den andra bekräftande. Resultat från mätningar, projektets kvantitativa del, visar på hög komplexitet med många osäkerhetsfaktorer och gör det svårt att sammanfatta några säkra slutsatser. Trots rådande osäkerheter i underlaget finns indikationer på att de deltagande hushållen reducerat användningen av hushållsel med upp till ca 10%. Inomhustemperaturerna har inte påverkats under projektets gång. En koppling till utomhustemperaturen vid snabba förändringar kan dock iakttagas

Making travel sustainable with ICT? : The social practice of travel planning and travel information use in everyday life

Adopting the perspective of the traveller, this thesis examines how travel plans are actually made in the everyday situation and how information is used and drawn on when planning the many, often unremarkable, trips of ordinary urban life. Ethnographical field studies in southern Stockholm, Sweden, employing a practice theory perspective showed that people use a vast mixture of different types of information when planning and making trips. Therefore, the concept of travel information should be defined broadly enough to encompass informal, formal, analogue and digital types of travel information. Then, and only then, is it possible to perceive the interactions between these and see their potential as a change factor for sustainable city travel. In relation to this, situations when travel information was not used, were also identified in the qualitative data and are acknowledged and discussed in the thesis. Travel planning is in everyday practice undertaken little by little, squeezed in between other activities of daily life. It is a process more extended in time, space and content than the limited search for information about the best way to get from A to B, assumed and facilitated in many existing travel information services. Travel planning is closely connected to the overall scheduling of activities (planning of life) and thus spans much larger time frames than the single trip. Planning travel also includes consideration of issues such as preparations needed (things to be done before departure/brought on the trip); managing vehicles and equipment in time and space (getting the bicycle/car home again or safely parked); the weather (current and forecast); social relations (the potential of different travel options for relationship building or conflict triggering); social norms (e.g. of 'good parenting' or 'proper behaviour on public transport'); and health issues (wanting exercise or inability to manage stairs/luggage). The qualitative data revealed that travel information is sometimes perceived and used as a security blanket, i.e. something to hold on to and give the traveller courage on the trip until they are safe at their destination. It also showed that travel planning, depending on life situation, can be experienced as either a house of cards, i.e. if anything changes the whole house collapses and has to be rebuilt to a different layout, or a prefab building, i.e. the same prefabricated pieces are joined together in more or less the same pattern every time. Recent decades have seen rapid growth in ICT services relating to transportation. Different types of travel information services have been proposed as a means to decrease the environmental impacts of transportation through effecting behavioural change. Taking the empirical 4 insights provided by this thesis into travel planning and travel information use in practice, it is clear that travel information services of tomorrow, if connected to other ICT systems in everyday life, could be designed in a way that broadens their horizon of assistance in supporting travel planning processes in everyday life. Although, as this thesis demonstrates, the role and potential of travel information services and ICT in the work of achieving sustainable mobility should be discussed from a perspective critical of overly linear perceptions and instrumental starting points.Denna avhandling tar resenärens perspektiv, och undersöker från vardagslivets horisont hur resor egentligen planeras, och hur information används när de många, ofta obemärkta, vardagsresorna görs i staden. Etnografiska fältstudier i södra Stockholm, gjorda och analyserade med ett praktikteoriperspektiv, visar att människor använder sig av många olika typer av information för att planera och genomföra sina resor. Därför bör begreppet reseinformation definieras vitt nog att rymma både informella, formella, analoga och digitala typer av reseinformation. Först då är det möjligt att iaktta interaktioner mellan dessa, och också se informationens eventuella potential som förändringsfaktor för hållbart stadsresande. Även situationer när reseinformation inte används uppmärksammas och diskuteras. Reseplanering är i vardaglig praktik något som sker lite i taget, i mellanrummen mellan andra sysslor och aktiviteter. Det är en process mer förgrenad i tid, rum och innehåll än den avgränsade sökning efter information om bästa sättet att ta sig mellan A och B som många existerande IT-baserade reseplanerare verkar förutsätta och i dagsläget assisterar. Reseplanering är starkt knutet till den övergripande planeringen av aktiviteter i livet, och reseplanering har därför oftast ett vidare tidsspann än endast en resa. Planering av resor inkluderar även hänsyn till faktorer som nödvändiga förberedelser (saker att göra innan avfärd/ta med sig på resan); hantering av fordon och bagage i tid och rum (få hem cykeln/bilen igen eller få den säkert parkerad); vädret (nuvarande och prognostiserat); sociala relationer (potentialen för konflikter/positiv samvaro vid olika färdmedelsval); sociala normer (om gott föräldraskap eller hur man för sig på kollektiva färdmedel); och hälsoaspekter (vilja till motion eller oförmåga att gå i trappor). Fältarbetet gjorde tydligt att reseinformation ibland används som en snuttefilt – något att ty sig till och hålla i handen på okänt territorium tills du har kommit till målet för din resa. Reseplanering kan också, beroende på livssituation, antingen upplevas och liknas vid husbygge med prefabricerade element – samma standardiserade, välkända bitar sammanfogas på ungefär samma sätt varje gång; eller också ett korthus – om någonting ändras brakar hela huset ihop, och måste byggas upp igen med en helt annan design. Under de senaste decennierna har det skett en snabb utveckling av IT-lösningar på transportområdet. Olika typer av reseinformationstjänster har föreslagits som ett verktyg för att ändra resebeteenden och därmed minska transporters miljöpåverkan. Med utgångspunkt från studiens 6 empiriska insikter i hur reseplanering går till i praktiken, och hur reseinformation används blir det tydligt att morgondagens reseplanerartjänster, om de kopplades ihop med andra digitala system vi använder i vår vardag, skulle kunna utformas på ett sätt som utvidgar systemets "assistanshorisont" för att bättre passa ihop med reseplaneringspraktikerna i vår vardag. Potentialen och rollen för reseinformationstjänster och IT i arbetet med att minska transporters miljöpåverkan bör diskuteras från ett perspektiv som är kritiskt till alltför linjära och instrumentella utgångspunkter, vilket denna avhandling bidrar till.QC 20141030</p

Making plans or "just thinking about the trip"? Understanding people's travel planning in practice

ICT solutions have been proposed as a means for changing environmentally unfavourable traffic behaviour by providing better, real-time and more accessible travel information. However, prevailing models of travel choice and travel behaviour tend to overemphasise the impact and importance of information and the individualistic perspective. The issue of choice and travel planning in everyday life situations, and how information is used and acted on in these processes, was examined in a qualitative study in Stockholm, Sweden. Practice Theory was used as the theoretical framework for the study. Interviews were supplemented with an explorative diary and photo assignment to bring unreflected choices and actions of planning travel to the conscious level. The results showed that travel planning involves the immediate situation where planning and decisions are made, but also aspirations, cognitive/time/material limitations, social norms and social relations that extend widely in time and space. Definitions of travel planning and travel information based on the situated practices of planning are suggested. In the muddle of everyday life, travel planning takes place in the brief moments where circumstances at different levels – time, place, the social realm - interact and are considered or directly acted upon. In the development of new ICT-based travel information services, the role of technology in changing normal practices should be considered.QC 20140224</p

Integrated public transport and carpooling in rural areas - opportunities and challenges from a user perspective

Projektet Kollaborativ kollektivtrafik för levande landsbygd (KollaKoll) har under åren 2017-2021 utvecklat och testat samverkan mellan kollektivtrafik, privatpersoner och plattformsaktörer som erbjuder delandetjänsten samåkning på landsbygden. Det har gjorts för att skapa bättre möjligheter för fler att resa på landsbygden. Då pandemin påverkade både resmönster och genomförandet av användarstudier har KollaKoll inte kunnat undersöka hinder för användning av tjänsterna på ett tillfredställande sätt inom alla fyra pilotprojekt och framför allt inte om det finns något som skulle kunna göra det mer attraktivt och möjligt att använda samåkning och kollektivtrafik mer frekvent.  För att öka sannolikheten att integrerade kollektivtrafik- och samåkningstjänster implementeras och används på landsbygden syftar det här projektet till att komplettera tidigare forskning genom att utforska de systemperspektiv som inte belysts tillräckligt. Fokusgrupper i två av orterna som deltog i KollaKoll-projektet har deltagit i detta projekt. Resultatet från fokusgrupperna visar att en fungerande kollektivtrafik hamnar högt på agendan med ett mer tillgänglig och behovsstyrt utbud jämfört med dagsläget. Kollektivtrafiken är en förutsättning för samåkning. Även cykelinfrastruktur behövs för att kunna ta sig till en kollektivtrafik och/eller – samåkningshållplats. Behovet av en normförändring lyftes för att samåkning och kollektivtrafik inte ska uppfattas som avvikande utan del i ett rationellt och normalt beteende. Det behövs en tydlighet från samhället varför olika åtgärder sker, en uthållighet och att det erbjuds alternativ som fungerar för att bryta bilnormen. Till sist lyftes behovet av nationella transformativa förslag/styrmedel som minskar bilens attraktionskraft till fördel för mer hållbara resealternativ. Exempel på sådana styrmedel är ökade skatter på drivmedel, avståndsbaserad skatt (km-skatt) och förändrade system till avdrag för resa till och från arbetet. The project Collaborative public transport for living countryside (KollaKoll) has during the years 2017-2021 developed and tested cooperation between public transport, private individuals and platform actors that offer ride-sharing services in the countryside. It has been done to create better opportunities for more people to travel in rural areas. As the pandemic affected both travel patterns and the implementation of user studies, KollaKoll has not been able to investigate obstacles to the use of the services in a satisfactory manner within all four pilot projects, and especially not whether there is anything that could make it more attractive and possible to use carpooling and public transport more frequently. In order to increase the likelihood that integrated public transport and carpooling services are implemented and used in rural areas, this project aims to complement previous research by exploring the system perspectives that have not been sufficiently highlighted. Focus groups in two of the localities that participated in the KollaKoll project have participated in this project. The results from the focus groups show that a functioning public transport is high on the agenda, with a more accessible and need-based offer compared to the current situation. Public transport is a prerequisite for carpooling. Bicycle infrastructure is also needed to be able to get to a public transport and/or carpool stop. The need for a changed norm was highlighted so that carpooling and public transport should not be perceived as deviant but part of rational and normal behavior. There is a need

Integrated public transport and carpooling in rural areas - opportunities and challenges from a user perspective

Projektet Kollaborativ kollektivtrafik för levande landsbygd (KollaKoll) har under åren 2017-2021 utvecklat och testat samverkan mellan kollektivtrafik, privatpersoner och plattformsaktörer som erbjuder delandetjänsten samåkning på landsbygden. Det har gjorts för att skapa bättre möjligheter för fler att resa på landsbygden. Då pandemin påverkade både resmönster och genomförandet av användarstudier har KollaKoll inte kunnat undersöka hinder för användning av tjänsterna på ett tillfredställande sätt inom alla fyra pilotprojekt och framför allt inte om det finns något som skulle kunna göra det mer attraktivt och möjligt att använda samåkning och kollektivtrafik mer frekvent.  För att öka sannolikheten att integrerade kollektivtrafik- och samåkningstjänster implementeras och används på landsbygden syftar det här projektet till att komplettera tidigare forskning genom att utforska de systemperspektiv som inte belysts tillräckligt. Fokusgrupper i två av orterna som deltog i KollaKoll-projektet har deltagit i detta projekt. Resultatet från fokusgrupperna visar att en fungerande kollektivtrafik hamnar högt på agendan med ett mer tillgänglig och behovsstyrt utbud jämfört med dagsläget. Kollektivtrafiken är en förutsättning för samåkning. Även cykelinfrastruktur behövs för att kunna ta sig till en kollektivtrafik och/eller – samåkningshållplats. Behovet av en normförändring lyftes för att samåkning och kollektivtrafik inte ska uppfattas som avvikande utan del i ett rationellt och normalt beteende. Det behövs en tydlighet från samhället varför olika åtgärder sker, en uthållighet och att det erbjuds alternativ som fungerar för att bryta bilnormen. Till sist lyftes behovet av nationella transformativa förslag/styrmedel som minskar bilens attraktionskraft till fördel för mer hållbara resealternativ. Exempel på sådana styrmedel är ökade skatter på drivmedel, avståndsbaserad skatt (km-skatt) och förändrade system till avdrag för resa till och från arbetet. The project Collaborative public transport for living countryside (KollaKoll) has during the years 2017-2021 developed and tested cooperation between public transport, private individuals and platform actors that offer ride-sharing services in the countryside. It has been done to create better opportunities for more people to travel in rural areas. As the pandemic affected both travel patterns and the implementation of user studies, KollaKoll has not been able to investigate obstacles to the use of the services in a satisfactory manner within all four pilot projects, and especially not whether there is anything that could make it more attractive and possible to use carpooling and public transport more frequently. In order to increase the likelihood that integrated public transport and carpooling services are implemented and used in rural areas, this project aims to complement previous research by exploring the system perspectives that have not been sufficiently highlighted. Focus groups in two of the localities that participated in the KollaKoll project have participated in this project. The results from the focus groups show that a functioning public transport is high on the agenda, with a more accessible and need-based offer compared to the current situation. Public transport is a prerequisite for carpooling. Bicycle infrastructure is also needed to be able to get to a public transport and/or carpool stop. The need for a changed norm was highlighted so that carpooling and public transport should not be perceived as deviant but part of rational and normal behavior. There is a need

Matavfall i butik - Analys av samhällsförändringar

Det senaste decenniet har matavfall gått från att vara en ickefråga till att bli en miljöfråga i fokus, både i samhället i stort och i livsmedelshandeln. Rapporten beskriver vilka drivkrafter och nyckelaktörer som varit avgörande för den utvecklingen inom livsmedelshandeln och pekar ut strategier som kan vara överförbara till aktörer inom andra miljöområden där förändring behöver ske

Rekyleffekter och utformning av styrmedel

Projektet har undersökt vilka rekyleffekter riskerar att uppstå i samband med åtgärder och styrmedel inom transportsektorn och vilka utformningar- och kombinationer av åtgärder och styrmedel som undviker eller minimerar rekyleffekter i transportsektorn? Resultaten bygger på fallstudier baserade på grön skatteväxling, ökat hemarbete, ökad andel elbilar i fordonsflottan, flygskatt och personliga utsläppsrätter. En bred grupp aktörer verksamma inom transportområdet bjöds in att medverka i studien. Gruppen bestod av både forskare, myndighetsexperter, kommunala tjänstepersoner och representanter för berörda aktörsnätverk på transportområdet. I tre workshops utforskades studiens frågor utifrån fem konkreta fall från transportområdet, där en åtgärd (eller flera) införs för att uppnå minskning av växthusgasutsläpp. Samtliga fall bedömdes ge upphov till rekyleffekter, många i betydande grad. Fallet Ökat hemarbete bedömdes ge upphov till ett flertal medelstora rekyleffekter, bland annat till följd av att människor på sikt förändrar sina boendemönster och att minskad pendling frigör tid och resurser för ökat fritidsresande. Ökad andel elbilar i fordonsflottan minskar kilometerkostnaden och riskerar därmed att öka bilresandet och vägslitaget. För att upptäcka och undvika rekyleffekter – och för att bedöma ett styrmedels effektivitet – behövs systemperspektiv snarare än ett fokus på enskilda sektorer. Vid utformning av åtgärder tenderar breda systemövergripande strategier eller smala åtgärder mot särskilt utsläppsintensiva aktiviteter att vara mest effektiva. Det finns en fara med att genomföra åtgärder som låser in svårföränderliga strukturer som på sikt förhindrar genomförandet av tillräckligt långtgående förändringar.Rekyleffekter kan uppstå på olika sätt, men genomgående är att den positiva effekten som primärt uppstår till följd av en miljöåtgärd eller innovation motverkas av sekundära effekter som verkar i motsatt riktning. Detta kan exempelvis ske genom att effektiviseringar leder till kostnadsbesparingar som skapar möjligheter till ökad konsumtion. Denna rapport handlar om rekyleffekter i transportsektorn och hur de kan undvikas och minimeras

Rekyleffekter och utformning av styrmedel

Projektet har undersökt vilka rekyleffekter riskerar att uppstå i samband med åtgärder och styrmedel inom transportsektorn och vilka utformningar- och kombinationer av åtgärder och styrmedel som undviker eller minimerar rekyleffekter i transportsektorn? Resultaten bygger på fallstudier baserade på grön skatteväxling, ökat hemarbete, ökad andel elbilar i fordonsflottan, flygskatt och personliga utsläppsrätter. En bred grupp aktörer verksamma inom transportområdet bjöds in att medverka i studien. Gruppen bestod av både forskare, myndighetsexperter, kommunala tjänstepersoner och representanter för berörda aktörsnätverk på transportområdet. I tre workshops utforskades studiens frågor utifrån fem konkreta fall från transportområdet, där en åtgärd (eller flera) införs för att uppnå minskning av växthusgasutsläpp. Samtliga fall bedömdes ge upphov till rekyleffekter, många i betydande grad. Fallet Ökat hemarbete bedömdes ge upphov till ett flertal medelstora rekyleffekter, bland annat till följd av att människor på sikt förändrar sina boendemönster och att minskad pendling frigör tid och resurser för ökat fritidsresande. Ökad andel elbilar i fordonsflottan minskar kilometerkostnaden och riskerar därmed att öka bilresandet och vägslitaget. För att upptäcka och undvika rekyleffekter – och för att bedöma ett styrmedels effektivitet – behövs systemperspektiv snarare än ett fokus på enskilda sektorer. Vid utformning av åtgärder tenderar breda systemövergripande strategier eller smala åtgärder mot särskilt utsläppsintensiva aktiviteter att vara mest effektiva. Det finns en fara med att genomföra åtgärder som låser in svårföränderliga strukturer som på sikt förhindrar genomförandet av tillräckligt långtgående förändringar.Rekyleffekter kan uppstå på olika sätt, men genomgående är att den positiva effekten som primärt uppstår till följd av en miljöåtgärd eller innovation motverkas av sekundära effekter som verkar i motsatt riktning. Detta kan exempelvis ske genom att effektiviseringar leder till kostnadsbesparingar som skapar möjligheter till ökad konsumtion. Denna rapport handlar om rekyleffekter i transportsektorn och hur de kan undvikas och minimeras

Matavfall i butik : Analys av samhällsförändringar

Syftet med detta projekt var att öka förståelsen för hur förändringar i samhället kommer till och kan påverka de nationella miljökvalitetsmålen. Studien fokuserar på den förändring som skett i svensk livsmedelshandel under det senaste decenniet i intresset för och fokus på matavfall/matsvinn som en viktig miljöfråga. Under den här tiden har frågan om matavfall gått från en icke-fråga till en fråga i rampljuset, både i samhället i stort och i livsmedelshandeln. Men hur gick det till? Vilka faktorer och aktörer gjorde förändringen möjlig? Vad har förändringen i fokus lett till i form av ändrade praktiker och avfallsnivåer? Kombinerade metoderFör att nå studiens övergripande syfte och besvara projektets forskningsfrågor har kvalitativa och kvantitativa metoder kombinerats. I studiens kvalitativa del gjordes en intervjustudie och en mediestudie. Intervjustudien utforskade olika aktörers upplevelse av vad som förändrats och hur detta gått till, genom intervjuer med experter och med utvalda butiker. Mediestudien undersökte hur stor frågan om matavfall från butiker varit i tryckt media över tid, och hur den beskrivits i olika typer av press vid olika tidpunkter. I studiens kvantitativa del användes avfallsdata från kommunala avfallsregister för att validera och mäta påverkan av detta förändrade fokus på matavfall, samt tajming och hastighet på förändringen. Våra resultat har sedan analyserats med grund i den litteraturstudie som gjordes inom ramen för projektet. Utöver forskningslitteratur har vi studerat och kartlagt viktiga initiativ och rapporter under det senaste decenniet. Många av våra slutsatser är gemensamma med slutsatserna i de två regeringsuppdrag som genomförts under denna tid.Ökad rapportering i media över tidMedieanalysen visar att rapporteringen kring matavfall/matsvinn ökat kraftigt i svensk media under den studerade perioden, både i branschmedia och i allmän dagspress. I den allmänna lokala median (landsortspress) har antalet träffar för ordet matsvinn ökat från 22 år 2008 till 720 träffar år 2017. Rapporteringens innehåll och fokus har förändrats och utvecklats över tid. Hårt generaliserat kan förändringen beskrivas som att rapporteringen utvecklats från att etablera matavfall/matsvinn som ett problem och resursslöseri genom publicering av statistik om dess omfattning (2008–2010) till ett stort miljö- och klimatproblem (2013) med fler ansvariga än endast konsumenter. Från 2016 och framåt framställs frågan om matavfall/matsvinn i butik mer som ett gemensamt problem genom hela kedjan, från producent till konsument såväl som för myndigheter och den politiska nivån. Rapporteringen över tid beskriver problemet och ger exempel på goda initiativ och lösningar. Sektorsspecifik media följer ungefär samma tematiska utveckling över tid som dagspressen, men problematiserar i större utsträckning om exempelvis ansvar i olika led i kedjan. Samverkande aktörer och faktorer lyfte fråganIntervjustudien visar på ett antal viktiga faktorer och nyckelaktörer som samverkade för att sätta fokus på frågan om matavfall i Sverige:• Mätningens roll för synliggörande av frågan• Formeringen av aktörsnätverk (SaMMa) som kunde arbeta gemensamt• Medias roll som nyckelaktör och nyckelstrategi i arbetet med frågan• Ökat fokus på miljö- och klimatfrågor generellt i samhället• Attitydförändring hos konsumenter och i branschen• Digitalisering som givit nya verktyg och arbetssättBåde struktur och person har betydelse för nivå av matavfall Det råder samsyn i intervjustudien om den grundläggande orsaken till matavfall: Matavfall är ett välfärdsproblem som uppstår på grund av att mat är för billigt. Intervjustudien visar på betydelsen av handelns attityder och praktiker för mängden matavfall i butik. Mycket av det som görs i butik har sitt ursprung i tankar om hur konsumenterna beter sig, och vad som genererar försäljning och inte. Olika butikschefer verkar göra mycket olika bedömningar av när svinnets storlek motiverar en minskning/förändring av utbud och sortiment. Butikschefens inställning till frågan är avgörande för vilket arbete med att minska matavfallet som bedrivs. Inköp/ beställning ses som en nyckelfaktor i sammanhanget att minska matavfall medan lagstiftning och regelverk i många fall ses som ett hinder. Datummärkning och reglerna kring information för icke färdigförpackad mat är exempel på områden som lyfts som problematiska. Incitament och prevention Ett intressant faktum som lyfts är att det i flera fall (särskilt när det gäller billiga varor som exempelvis bröd) kostar mer för butiker att genom arbetskrävande åtgärder försöka sälja ut varan, än vad det gör att slänga den. I andra fall är/uppfattas förebyggande arbete som lönsamt, och är något som många butiker arbetar aktivt med i olika utsträckning. Att undersöka hur incitament för hur minskat matavfall i butikssektorn kan förstärkas, för att öka preventivt arbete i butik, är en viktig framtida uppgift för ansvariga myndigheter. Intervjustudien visar att i de fall matavfallet används som resurs, till exempel till biogas eller till jäst- eller ströbrödstillverkning, finns tendenser att se matavfallet som ett mindre problem. Detta kan göra att incitamenten minskar för att förebygga uppkomsten av matavfallet i tidigare skeden. Vikten av hela kedjanI intervjustudien lyfts vikten av att se till hela livsmedelskedjan – från producent till konsument – när man tittar på hur matavfall kan motverkas. Hur affärsmodellen ser ut och påverkar samverkan och styrkeförhållanden mellan olika aktörer betraktas som en nyckelfråga i både butiks- och expertintervjuer.  Analysen av resultaten gör gällande att denna fråga är en av de viktigare att arbeta med framöver. Idag finns en tendens att framställa problemet som främst någon annans, i en annan del av kedjan. Kvantitativ studie – stora variationerStudien visar att det via kommunala avfallsregister i kommuner med viktbaserad avfallstaxa går att få fram data över mängd avfall som butiker genererar; utsorterat matavfall och restavfall. Det var dock svårigheter att ta fram uppgifter om totala mängder matavfall eftersom det kan finnas matavfall i restavfallet. Det finns också butiker som inte använder kommunal hämtning av matavfall och/eller restavfall. Kommunala avfallsregister ger därmed inte en total täckning av alla butiker. I vår studie var täckningen 14 av 40 butiker. Det visar hur svårt det är att ta fram data över matavfall och visar på behovet av andra datakällor, till exempel från butiker som registrerar matsvinn. Avfallsmängderna i de undersökta butikerna varierar mellan olika månader, mellan olika år, mellan olika avfallsslag (restavfall, matavfall och återvinningsbart) och för total mängd avfall mellan olika butiker. Avfallsdata gav ingen säker trend på grund av litet dataset och att matavfallets väg är mycket komplex med många aktörer, såväl kommunala som privata. De stora variationerna mellan butiker stärker den kvalitativa studiens resultat om butikschefernas betydelse för synen på, och arbetet med, att förebygga matavfall. Ett intressant resultat från avfallsdata är att för de fyra butiker som undersökts närmare i denna studie visar sig att de mindre butikerna genererar mindre avfall per kvadratmeter butiksyta jämfört med de större butikerna. Tidigare forskning har visat på det omvända för mängd matavfall. Huruvida butiksytan i sig påverkar avfallsgenereringen per kvadratmeter borde testas i en större kvantitativ studie. Fler butiker kan ansluta sig till separat matavfallsinsamlingProjektet visar att alla butiker inte använder sig av separat matavfallsinsamling, varken via kommunen eller annan privat aktör, trots att det erbjuds. Att se till att matavfallet tas om hand och blir biogas och/eller kompost är viktigt och blir obligatoriskt senast 2023 enligt det kommande reviderade avfallsdirektivet. Här kan kommuner och privata aktörer få fler att använda denna tjänst. Data från kommunala avfallsregister visar att vissa butiker är snabba att anpassa sig och använder kommunal matavfallsinsamling så snart den erbjuds.Lärdomar att ta med sig till andra områdenMedias roll som både katalysator, blåslampa och motivationsfaktor (god PR) bör inte underskattas i fallet med matavfallsfrågans förändring. Detta användes av de aktörer som ville påverka i frågan – ett tillvägagångssätt som förmodligen kan kopieras till andra områden. Betydelsen av data för synliggörande, opinionsbildning, och samverkande samhällsförändring i form av ökat miljöfokus i samhället som smörjmedel för uppmärksamhet/attitydförändring är förmodligen också överförbart till andra frågor.